Kollektiva föreställningsförmågan…

En brist i den kollektiva föreställningsförmågan, kan det vara orsaken till att vi hamnat där vi är idag? Det var i alla fall vad forskarna kom fram till efter finanskrisen 2008, det var därför ingen såg vad som var på väg att hända. En brist i den kollektiva föreställningsförmågan…

Kan det svaret stämma även på klimatkrisen? Finanskris och klimatkris… för visst hänger de ihop. Den billiga fossila energin som har fått hjulen att snurra snabbare och snabbare. Som har fått en liten del av världens befolkning att öka sin levnadsstandard, men som samtidigt skitar ner planeten för alla inklusive kommande generationer. Vi löser kriser med lån som leder till nya kriser som räddas med fler lån. Både lån med fiktiva pengar och lån från naturen, det är bara det att naturen har vi svårt att betala tillbaka till för vem ska göra det? Vi eller våra barn och barnbarn? Och vilka resurser kommer de att ha när vi redan har använt upp alla? Sedan industrisamhällets begynnelse har effektiviteten hela tiden höjts. I mitten på förra seklet trodde man att vi idag skulle kunna jobba 4 timmar om dagen, men gör vi det? Jag har känslan av att många bara jobbar mer och mer. Vad gör vi då med alla pengar som vi tjänar? Köper fler och fler prylar för att fler och fler ska kunna jobba med att tillverka prylar, som vi aldrig hinner använda för att vi jobbar så mycket. Den eviga tillväxten… Men det finns mottrender, omställningsrörelser.

Downshifting, köpstopp, second hand, guerillagardening. Motreaktioner mot konsumtionshets och evigt upptriggat lönearbete. Vår tid med billig fossil energi är på väg att ta rinna ut, mycket av det vi är vana vid kommer att ändras på grund av att oljan faktiskt är på väg att ta slut, eller rättare sagt, det blir för energikrävande att plocka fram den mot vad man får tillbaka. Vad har vi då istället? Förnyelsebara energikällor som sol vind och vatten, men man pratar också om icke använd energi som en egen energikälla, negawattimmar. Den absolut billigaste och mest resursnåla energikällan, att inte använda energi. Inom industrin jobbar man med effektiviseringar men i vardagslivet tycker jag hellre att man ska prata om värderingar. Vad är det vi vill ha? Vilka prioriteringar ska vi göra i våra liv? Är det viktigt att ha det senaste, största dyraste och för vems skull i så fall? Är det för grannarna, vännerna eller barnen jag köper och konsumerar? Blir jag lyckligare av att konsumera och är lyckan i såfall det viktigaste att sträva efter? Är det viktigt att alla på planeten mår bra, eller ska vi bara bry oss om de närmsta omkring oss?

Att göra medvetna val är svårt och inte alltid bekvämt. Men att försöka göra lite i sin vardag kan vara både tillfredställande, hälsosamt och ekonomiskt. Jag tänkte ta några exempel från min egen vardag som inte är särskilt krångliga. Genom att under ett år ha genomfört ett köpstopp har jag som ensamstående mamma med tre barn kunnat leva på studiemedel under min pluggtid. I den egna trädgården odlar jag grönsaker och hugger ved och slipper på så sätt lägga träningstid på gym. Dessutom får jag närodlade ekologiska grönsaker och skön värme hela vintern. Att ha två inneboende i mitt stora hus har gett mig både social stimulans och hushållshjälp. Genom att kompostera och sortera alla sopor sparar jag in på sophämtningen och får fin jord till mitt trädgårdsland. Eftersom jag bara lagar vegetarisk mat sparar jag både miljö och pengar genom att inte köpa kött som är en av våra största klimatbovar. Att välja ett elbolag som bara säljer grön el och spara pengar i en medlemsägd räntefri bank är inga svåra val som påverkar min vardag nämnvärt men som gör stora avtryck i samhället ifall fler gör samma medvetna val. Det kanske låter krångligt och jobbigt men jag känner mig både rik och fri. Ja, kanske till och med lycklig om det nu är det som är det viktiga.

 Text : Emelie Emanuelsson

 

 

 

Share
Bookmark the permalink.

Comments are closed